onsdag 8 december 2010

Årets julklapp!

Förhoppningsvis har ni inte köpt färdigt alla julklappar än. Här kommer nämligen ett hett tips för alla som på något sätt tycker att arkeologi är spännande, samtidigt som vi testar en förhoppningsvis återkommande sak här på bloggen. Varsågoda, en liten bokrecension.



Boken ”Arkeologiska upptäckter i Sverige” av Anna Lihammer har ett ur vårt sydostsvenska perspektiv lovvärt omslag, där Eketorps borg på södra Öland (tillsammans med den stackars hängde Kymbo-gubben från Västergötland) får stå som sinnebilden för detta spännande ämne. Boken ges ut av förlaget Historiska Media, som under senare år gjort sig synliga i den populärt hållna arkeologiska litteraturen bland annat genom den fortlöpande utgivningen av arkeologiska guideböcker om medeltiden presenterade landskapsvis. Liksom tidigare utgivningar är formatet på denna bok trevligt och lätthanterligt, den är snyggt formgiven och rikligt illustrerad med såväl välbekanta bilder som mer annorlunda och udda arkivfynd på de olika arkeologiska kändisar och doldisar som presenteras. Texten är välskriven och lättbegriplig, och torde tilltala många utanför den kanske snäva kretsen av arkeologiskt redan frälsta.

Innehållet visar sig leva upp mer än väl till titeln. Det är verkligen en imponerande samling upptäckter som presenteras, många välbekanta för den invigde men säkerligen även en och annan nyhet till och med för den inbitne fantasten. Innanför pärmarna möts vi nämligen av en sällsam bredd såväl kronologiskt som tematiskt och rumsligt. Samlat under sju olika teman (”De döda”, ”Skatter”, ”Ritual och religion”, Ristade minnesmärken”, ”Boplatser och städer”, Gruvor och industri” samt ”Befästningar, borgar och krig”) presenteras en mängd spännande och intressanta arkeologiska upptäckter under egna kapitel, från äldre stenålder till 1900-tal och från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. I förekommande fall anges var fyndet i fråga finns utställt, något som förvisso riskerar att snabbt förlora sin aktualitet men som åtminstone den här julen ger en extra krydda åt framställningen. Eketorps borg har som omslaget lovade en given plats, men genom bokens alla utsvävningar möter vi även flera andra lokala kändisar som t.ex. Regalskeppet Kronan, Köpingsvik, Ismantorps och Triberga borgar, med mycket mera. Sist i boken, efter alla upptäckterna, presenteras dessutom arkeologin som ämne och forskningsfält. Efter en föredömligt översiktlig men ändå relativt heltäckande presentation följer slutligen en bibliografi, där en mängd intressanta litteraturtips ges för var och en av de arkeologiska upptäckter som med ett eget kapitel figurerar i boken.

Just upptäckten, arkeologin som ett äventyr, löper som en röd tråd genom boken och gör läsningen till en spännande resa. Genom personligt hållna berättelser får läsaren möjlighet att leva sig in i själva de arkeologiska upptäckterna, det som för många är själva anledningen till varför arkeologi är spännande. ”Vad är det finaste du har hittat?” är nog en av de vanligaste frågorna man får som arkeolog. För mig personligen är det givna svaret på denna fråga från och med nu "se sidan 144" :-) På ett pedagogiskt väldigt skickligt sätt vävs sedan de enskilda upptäckterna och fynden in i ett större sammanhang, och vi får inte bara spridda nedslag i de olika fyndplatserna utan faktiskt en hyfsat heltäckande men samtidigt lättfattlig och spännande ingång till hela Sveriges historia, från äldsta förhistoria till nyaste samtidsarkeologi. Jag har själv ganska stor erfarenhet av att på olika sätt försöka sprida arkeologisk kunskap till människor utanför den akademiska världen, och jag måste säga att jag är imponerad av författarens förmåga i detta avseende. Just att hon lyckas kombinera ett lättfattligt språk och ett spännande berättande med stora mängder välinformerade vetenskapliga detaljer gör att boken håller en väldigt hög klass i mina ögon. Den här boken bör ni definitivt köpa som julklapp till alla bland släkt och vänner som tycker arkeologi och historia är intressant! Men glöm inte att skaffa ett ex till er själva också.

Ludvig Papmehl-Dufay, Linnéuniversitetet/Kalmar läns museum